Inte mycket kul att titta på i modeväg på valkvällen i teve. Det mesta var svart och grått. Förutom herrarnas slipsar. Vad betyder detta … tänkte jag när jag såg Fredrik Reinfeldt i en gulorange slips då han talade till partifolket på kvällen. Tidigare, när han röstade på eftermiddagen, bar han en blårandig.
Varför bytte han slips? Frågan kunde inte släppa mig. Det kan ju knappast ha varit för att han varit så svettig i den blårandiga och behövde fräscha upp sig?
Inget att yvas över visade det sig, slipsen har han burit förr och förklaringen kom snart. Detta är genomtänkt förpackningsdesign på partinivå (regisserat av den en sluge partistrategen Per Schlingmann förstås). Reinfeldt var som stigen ur tapeten, färgmatchande ordet ”nya” (moderaterna) på väggen bakom, med sin slips. En svenskstylad orange revolution och kanske en flirt med miljöpartiet (blått+gult= grönt).
Anders Borg stabiliserade bilden med en tryggtråkig mörkblå slips. Bildt hade ljusblått, Björklund klarblå, Eliasson klassisk röd, Hägglund lila och Åkesson blårandig. Lars Ohly och Peter Eriksson tog den enkla vägen och valde inte alls, utan var slipslösa. Kan det möjligen signalera något mer än en avslappad attityd till klädkod?
Har du blivit förvånad över att hitta modemärken som du trodde enbart arbetade med kläder i heminredningsbutiker? Under den senaste tiden tycks allt fler modeskapare ha blivit intresserade av att inte bara designa kläder utan även heminredningsprodukter såsom soffor och fåtöljer.
Det senaste svenska exemplet är Acne som lanserade sin första möbelkollektion under januari i år. Acne, ’Ambition to Create Novel Expressions’ är ett spännande exempel på ett modeföretag som kan karaktäriseras som experimentellt och som är nyfikna på att utforska nya sätt att förhålla sig till mode. Deras heminredningskollektion utgår från Carl Malmstens soffa ’Nya Berlin’, som har omformats och där deras tydliga positionering gentemot jeans finns med som ett tydligt inslag. Vid lanseringen kommenterade Acnes Jonny Johansson skapelserna:
Acnes experimentlusta finns det flera spännande exempel på utomlands, såsom det italienska modehuset Missoni. Missoni, som hade sin första storhetstid under 70-talet, var relativt tidiga med att utforska nya marknader och lanserade redan under början av 80-talet sin sin första heminredningskollektion. 
Under sommaren passade jag på att åka på semester, och valet föll på de norra delarna av Italien. Med mig hem i bagaget fick jag med mig många härliga minnen, och ett av de mer moderelaterade minnena är från Venedig.
Även fast näst intill samtliga av hans skapelser inte går att bära av förklarliga skäl, finns det några undantag. Ett roligt exempel är en fluga, som för den som är lite extravagant lagd, säkerligen kan vara ett spännande inslag för festliga tillfällen.
Till skillnad från hur Marazzi tillverkar sina skapelser, är metoden för att tillverka kläder med hjälp av trämassa en teknik som har funnit sedan 1892. I boken “
Sedan starten av Modearkivet har bloggen fyllts med spännande inlägg om alltifrån damunderbyxor i 1500-talets Venedig, Scanias klädkollektion Truck Gear till intervjuer med spännande personligheter inom modebranschen. Nu när sommaren är här tar skribenterna på Modearkivet en paus för att återkomma under augusti månad med nya intressanta inlägg kring mode i alla dess former.
I ”The Third Wave” lyfter Toffler fram en rad olika exempel på vart utvecklingen är på väg och illustrerar hur konsumenter i allt större grad blir integrerade i produktionen av varor och tjänster, och därmed blir prosumenter. Allt från sjukvårdsektorn, finansbranschen till resebranschen har och håller fortfarande idag på att förändras och anpassas efter den nya utvecklingen. Istället för att som förr gå till doktorn för att mäta blodtryck eller genomföra ett graviditetstest, utför allt fler konsumenter dessa tjänster på egen hand i hemmen. Istället för att träffa en banktjänsteman för att genomföra transaktioner eller betalningar genomför konsumenter själva dessa tjänster via sina internetbanker. Istället för att gå till ett charterbolag för att köpa en utlandsresa, använder många konsumenter internettjänster som erbjuder dem möjligheten att själv engagera sig i produktionen av en resa, allt från hotell till restaurangbokningar. Kort och gott håller allt fler konsumenter på att utvecklas till prosumenter.
Antagligen har modekonsumenters möjlighet att själva bestämma över utformningen av sina plagg aldrig varit så stor. Via nätet finns det massvis med internetbutiker vars affärsidé är att erbjuda konsumenter möjligheten att designa plagg; exempelvis skjortor, kostymer och t-shirts. Dessutom erbjuder flera av nätbutikerna sina konsumenter att få plaggen uppsydda efter deras egna mått.
Nyligen 
Hittills har hon hunnit med att lansera två kollektioner. I hennes senaste kollektion har hon valt att experimentera med nya material som hon tidigare inte har använt såsom läder och handstickad merinoull.
Hon beskriver New York som en spännande plats både att bo och verka i, då kreativitet är något som genomsyrar staden. Twitt beskriver att kreativitet är det som är det huvudsakliga skälet till varför New York är en av modets världshuvudstäder. Det som saknas i New York är några professioner där de världsledande finns på andra platser i världen. 
Twitt utforskar fortfarande möjligheterna att använda Internet och sociala medier för att marknadsföra och sälja sina kreationer. För tillfället håller hon på att utveckla en satsning för att öka internetförsäljningen via hennes webbsida. Hon har dock fått erfara vilken påverkan nätet kan ha för hennes affärsverksamhet i samband med att stadsguiden Daily Candy gjorde en intervju med Twitt.
“Acne, Nudie, Cheap Monday, J. Lindeberg. Swedish clothing is super hot right now. It’s a total Model Off Duty look. The lines are so clean and it is true to it’s aesthetic. I have a love affair with Acne. The way they merge fashion with art in a way that is very unpretentious.”
Kunstindustrimuseet i København byder velkommen til en stor særudstilling om Danmarks svar på Mary Quant: Margit Brandt (f. 1945) og hendes modedesign i perioden 1965-1980. Udstillingen 
Flere ting i udstillingen er interessante at bide mærke i. For eksempel, at modevirksomheden Margit Brandt tidligt så fremtiden rent forretningsmæssigt ligge inden for sammenkoblingen af modedesign, PR og branding. Produktionen af tøj i Danmark havde trange kår i 1960’erne i takt med øget konkurrence fra udlandet. Modedesign blev anset som svaret på beklædningsindustriens overlevelse og Margit Brandt den foretrukne at indgå aftaler med. Royalty-kontrakter på Margit Brandt’s modedesign var af den grund kernen i modevirksomhedens forretningsmodel. Disse sikrede den en fast indtjening og gjorde at de undgik at ligge inde med et lager af gårdagens modetøj. Men samtidig udfordrede det kollektionernes sammenhængskraft. Hvad der afgjorde kollektionernes indhold var groft sagt, hvilke samarbejdsrelationer der forudgående var etableret. 
Gennem de 15 år udstillingen skildrer, viste Margit Brandt sine evner som modedesigner og modevirksomheden Margit Brandt den nye retning for dansk beklædningsindustri med satsning på modedesign, salg og markedsføring, der overtid skulle få den konsekvens i samklang med en øget globalisering at transformere industrien til modeindustri. 
Mode väcker motstridiga känslor. Det är något vi antingen är för eller emot. De som gillar det menar att de sätt vi klär våra kroppar på är del av vår identitet och hur vi presenterar oss för andra. De som ogillar det ser det som ytligt, innehållslöst och som ett sätt att premiera utseende framför innehåll. 
Fashion: The Key Concepts är en introduktion till modets komplexa värld. Den vänder sig främst till studenter men kan läsas av många fler. Den är rikt illustrerad och innehåller en mängd intressanta exempel, om färgen svart, om kroppsideal, om revolutionärt mode och om kosmetika. Kapitlen handlar om politik, om mode som kulturindustri, konst, modecykler och om populärkultur. Fallstudierna spänner mellan Coco Chanel, hijab, Benetton, underkläder, second hand, meterosexuella män och mycket, mycket mer.
Under de senaste åren har modebranschen präglats av flera stora förändringar i termer av hur marknadsföring planeras, genomförs och utvärderas. En av de största förändringarna är att konsumenter tack vare digitaliseringen och Internet har fått ökad makt och börjat göra sina röster hörda, först och främst genom bloggar. Modejournalistiken produceras numera inte bara på de välrespekterade modemagasinens kontor, utan fler och fler konsumenter tar saken i egna händer. 
Föreläsningar om modebloggar och design management
Dag: Söndag 10 oktober
Tid: 11.00 – 15.00
Plats: Handelshögskolan, Vasagatan 1
Modebloggar – flugan som är här för att stanna
Christofer Pihl, doktorand, Centrum för konsumtionsvetenskap
11:00-12:00, sal B32
Design management – mitt i spänningsfältet mellan design och ekonomi
Ulla Johansson, professor, Business & Design Lab
12:15-13:15, sal B32
Programmet i sin helhet finns här, varmt välkommen!