“I don’t get out of bed for less than $10,000 a day”. Så beskrev supermodellen Linda Evangelista sin vardag i en intervju i början av 90-talet. Envagelista och hennes branschkollegor såsom Naomi Campbell, Cindy Crawford och Claudia Schiffer dominerade under 90-talet den internationella modevärlden. 90-talet kom att bli supermodellernas decennium vilket beskrivs mycket träffande i bland annat en artikel i Vanity Fair och i boken Teorier om mode av Lars Holmberg. I Sverige fick vi lära känna supermodellerna på olika sätt, bland annat genom Hennes & Mauritz omdiskuterade reklamkampanjer.
Men det var då, och nu är nu. En artikel i SvD utropas det decennium vi lever i idag till kändisarnas årtionde. Artikeln beskriver kändisars ökande inflytande över den internationella modescenen. Även konsumenters inflytande berörs i artikel vilket kan anses vara ett betydligt mer nytt och spännande fenomen.
Kändisar har under årtionden använts i marknadsföring. Till följd av Internet har konsumenter fått ett betydligt större inflytande och makt vilket bland annat går att se genom explosionen av modebloggar. Från att modebloggarna har fokuserat på att bygga upp egna plattformar för att nå ut till sina läsare har traditionella medierna i allt större utsträckning börjat uppmärksamma dem och integrera dem i sina verksamheter.
Även modeföretag verkar ha börjat fundera kring vad konsumenters förändrade ställning innebär för deras marknadsföring. Modebloggare pryder omslag, syns på catwalks samt kommenterar mode och trender i tidningar såväl som magasin. Det senaste exemplet är modebloggaren Caroline Blomst som på reklampelare runt om i Sverige visar upp MQs alternativ för festen.
Kändisar i all ära, men frågan är om inte vårt decennium snarare borde utropas till konsumenternas decennium?
Idag finns det tusentals och åter tusentals bloggar. Många utav dem handlar om mode. Men vad är mode? Det är en fråga som det givetvis finns många olika svar på. En sak är däremot säkert och det är att mode är ett fantastiskt prisma att använda för att betrakta, beskriva och analysera världen. Förhoppningen är att Modearkivet ska bli en plattform som kan skapa en dialog som kan fylla kunskapsluckor och bidra med nya perspektiv men även fungera som en plats för möten, vilka i sin tur 
Bokrecension: Fresh lipstick, av Linda Scott
Men vad kommer det sig att mode och skönhet är så laddat inom feminismen?
Linda Scott behandlar i Fresh lipstick den amerikanska kvinnorörelsen och dess relation till mode och skönhet, från starten på 1800-talet och till idag. Genom att placera in de åsikter som drevs inom kvinnorörelsen vad det gäller mode och skönhet i sin samhälleliga kontext visar hon hur dessa hade
sin grund i vad man uppfattade som hot från andra sociala klasser, religiösa och etniska grupper än de brittiska puritaner som utgjorde aristokratin i New England där den amerikanska kvinnorörelsen uppstod. Hon visar hur kvinnor som inte lyckade leva upp till det puritanska idealet än idag är märkligt frånvarande när den amerikanska kvinnorörelsens historia skrivs och hur de här idealen fortfarande präglar inställningen till mode ibland många feminister. Bokens styrka är synliggörandet av konflikter och problematiseringen av de enkla bilder som alltför ofta ges i historieskrivningen om kvinnorörelsen. Den har också ett bra resonemang om hur bilder har använts och teoretiserats inom den feministiska diskursen om skönhet. Dess svaghet är att den ibland känns alltför tesdrivande och därmed kan upplevas som förenklad. Och, från ett svenskt perspektiv, att den bara handlar om USA, men den europeiska och amerikanska feminismen har förstås många likheter och kontaktytor, i synnerhet under 1900-talet, som merparten av boken handlar om.
Boken har också en egen hemsida där man kan läsa ett kapitel som fick strykas av utrymmesskäl, titta på bilder mm, vilket är ett mycket trevligt initiativ.