Fashion Innovation på Nobelmuseet – Forskarens och modekreatörens gemensamma landskap

December är Nobelmånad. Inte minst i media. Allt som rör sig runt festligheterna är i fokus. Vetenskapliga analyser varvas med ett ökande mediabrus runt festernas utformande och gästernas klänningar. En symbios mellan internationella forskarresultat till mänsklighetens bästa och det som har ansetts representera det ytligaste och mest efemära i samhället: modet.

Ändå har dessa två uttryck mycket gemensamt. Man kan hoppas att förståelsen för detta är anledningen till att Nobelmuseet på nobeldagen öppnade utställningen Fashion Innovation. Modestudenter i första årskursen vid Beckmans Designhögskola har tolkat året nobelpris i form av gestaltningar av de sex priserna. Projektet vill utforska den kreativitet som förenar nobelpristagare och modeskapare.

Bland de modeutställningar som just nu pågår i Stockholm är denna lilla miniutställning den mest intressanta. Med träffsäkert fokus – kanske omedvetet – har Nobelmuseet hittat den tankebana som länkar ihop dessa olika roller: forskarens och kreatörens. Det gemensamma inspirationslandskapet för båda heter nyfikenhet, innovation, ifrågasättande, nyskapande visioner och fantasi.

En ren konceptuell dräktutställning av detta slag är inte vanlig i vårt land. Därmed känns den också nyskapande. Närmast påminner den kanske om Nationalmuseums utställning ”Sverige i tio skepnader” som visades 2005 då svenska nationella värderingar visualiserades i dräktform.

Sex kreationer står nu på museet. Kreationer som även, enligt projektmålet, har till uppgift att vara ”förslag på hur högtidsklädseln kan förnyas och förhålla sig till en tidsenlig klädsel”.

Resultatet är i flera fall imponerande. Fysikpriset som handlar om upptäckten av universums accelererande expansion har gestaltats i en kreation med en svart kärna som omges av svävande transparenta plastband. Likt nebulosor rör de sig i mjuka former runt kroppen, ljusreflekterande i magiskt rymdsvart. Fantasieggande och tekniskt mycket skickligt, förmodligen med stort stöd av handledaren Kumi Edström Kawaji.

Runt kreationen som tolkar poeten Tomas Tranströmers litteraturpris svävar tankens och ordets frihet. Här gestaltas möjligheten att från en intellektuell och fokuserad strikt verklighet låta orden breda ut sig, skapa fantasibilder. Ord som ”i förtätade och genomlysta ordbilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.

Den till synes oskuldfulla tolkningen, helt i vitt, av årets fredspris (till tre afrikanska kvinnor för deras fredsbyggande arbete och icke-våldskamp för kvinnors tillvaro) har en explosiv kraft. Här samlas den enade styrkan då kvinnor med övertygelse, mod och politisk intelligens kämpar mot etablerade mönster och manliga maktstrukturer.

Medicinprisets upptäckt om kroppens aktivering av medfödd immunitet har gestaltats i en poetiskt vacker helsvart klänning där en yttre innovation av fiender (svartfärgad cornflakes) angriper den mänskliga kroppen. På samma gång vill tolkningen väcka tanken på en invasion av det etablerade högtidsmodets och frackens traditioner.

Lek med orsak och verkan i den internationella makroekonomin är utgångspunkten för kreationen som speglar ekonomipriset. Jämställdhetstänkande i en unisexinspirerad power-suit tolkar årets kemipris (upptäckten av kvasikristaller). Även män kan stråla av glitter.

Som helhet inspirerar kreationerna den reflekterande betraktaren att försöka förstå vad de olika priserna representerar och varför just dessa forskare och poeter har tilldelats priset.

Men i mina ögon är utställningens största styrka att den lyft fram och testat förmågan hos unga kreatörer att sätta sig in i de djupa, vetenskapliga rön som ligger bakom priserna. Och sedan, med sin egen kreativitet, söka kärnan i budskapet och visualisera det i form av den mänskliga ram som kanske är den mest talande av allt: klädedräkten. Mera reflekterande frågeställningar runt detta saknades dock tyvärr i den inledande intervjun med studenterna på öppningsvisningen.

Beckmans lärarteam skall också nämnas då det gäller utställningens kreativa resultat. Martin Bergström, Carita Brodd, Pär Engsheden och Göran Sundberg är några namn som säkert förmedlat både kreativ inspiration och teknisk kunnighet till studenterna.

Flera liknande (och nyskapande) projekt vill vi gärna se i vårt land.