Mode har ett speciellt förhållande till den nakna kroppen. Modeforskare påpekar gärna att nakenhet i sig inte är intressant, det är kläder som skänker mystik åt kroppen. Sexiga kläder är inte uttryck för en inre sexualitet som finns av sig själv, det är genom att smycka och klä våra kroppar som vi laddar dem med sexualitet. Striptease får exempelvis sin erotiska laddning genom de sätt som kroppen kläs av på, vad som visas och vad som döljs – av kläder. Nudistläger, å andra sidan, uppfattas exempelvis sällan som så särskilt erotiska, därför att nudism inte främst associeras till en ”sexig” kropp, menar exempelvis Entwistle (2000), utan till en ”naturlig”. Kroppen behöver alltså kläs med olika plagg och utsmyckningar för att uppfattas som sexuell.
De senaste 15-20 åren har skönhetsideal förskjutits till att handla mer om sexighet. Många människor vill idag gärna uppfattas som sexiga, inte bara som ”vackra” (Attwood 2009). Ett exempel på det är den omladdning som skett av träningskultur. När aerobics kom på 1980-talet tyckte många feministiska kroppsforskare att det var en problematisk träningsform eftersom den fokuserade så mycket på skönhet och femininitet. Idag kan den tidiga kritiken kanske framstå som naiv. Det framstår inte längre som särskilt anmärkningsvärt att forma kroppen i enlighet med samtida kroppsnormer. Denna trend har dessutom blivit mycket starkare och innefattar sexualitet på ett nytt sätt.
Ett exempel på det är att Striptease och Pole dancing, dansformer som tidigare var förpassade till bakgator och nattöppna klubbar, nu blivit träningsformer som erbjuds på gymkedjor. För ett par veckor sedan genomförde jag observationer på en nordeuropeisk tävling i Pole dancing. För att lanseras som träningsform har Pole dancing genomgått en transformation.

En intressant aspekt för modeforskare är den centrala roll som tilldelats mode och kläder i denna förvandling. Reglerna för klädsel var strikta på tävlingen, nakenhet var inte tillåtet, inte heller string, tofsar eller höga stövlar. Kläderna gavs betydelse för att förlägga Pole dancing inom träningsfältet och skilja ut det från striptease. Det skapades en skillnad mellan striptease som man utför för sig själv och striptease som utförs för andra och i den hade den klädda – och avklädda – kroppen en avgörande betydelse. Kläder laddar alltså inte bara våra kroppar med sexualitet, plagg laddar kroppen med olika former av sexualitet. Kläder har en så stor kommunikativ kraft att de förmår att ge kroppen och dess rörelser betydelser för hur och i vilken kontext de ska tolkas – om de bör förstås som träning eller som sexarbete. Det visar modets stora betydelse för tolkningen av kroppar, rörelser och sexualitet.













One Comment
Striptease – mellan kläder och nakenhet. http://bit.ly/ap02Qc
This comment was originally posted on Twitter