Ny avhandling om 1600-talets manliga mode

Att intresset för både nutida och äldre mode och kläder är växande kan ses på många olika sätt – bland annat hade Nordiska Museets textilvetenskapliga konferens i november förra året många presentationer om kläder och mode och vad de har betytt och betyder för människor.

Ett annat tydligt tecken på ett ökat intresse är att det kommer nya böcker och nya avhandlingar inom området. Ett exempel på det senare är Cecilia Aneers Skrädderi för kungligt bruk. Tillverkning av kläder vid det svenska hovet ca 1600-1635, från Textilvetenskapliga institutionen vid Uppsala Universitet. Av titeln kan man tro att det är en väldigt smal avhandling, med tanke på att både undersökningsområdet (det svenska hovet) och undersökningsperioden är ganska små. Men vad den möjligen saknar i detta avseende tar den igen med råge i djup och, faktiskt, i bredd när det gäller de olika källmaterial och perspektiv som används.

Källmaterialet ja – det är ett omfattande sådant som hon gått igenom: dels undersöks de bevarade plagg som finns i Livrustkammaren, en även internationellt sett unik samling av högreståndskläder från 1600-talets början och framåt, dels har hon gett sig i kast med det omfattande material i form av beställningar av tyger, sybehör och även själva kläderna som finns bevarade i Slottsarkivet. Med hjälp av dessa och andra skriftliga källor, som dokument från skräddarskråets verksamhet, undersöker hon hur produktionen av kläder för det svenska hovet var organiserad, skräddarnas arbetsvillkor, deras karriärvägar och mycket mer.

Boken är förstås ett måste för den som är intresserad av 1600-talets mode, men är också metodiskt intressant för alla som studerar äldre klädesplagg och visar hur arkivmaterial i kombination med bevarade föremål, i detta fall kläder, kan ge betydligt mer information om ett hantverksyrkes organisation och utveckling än vad man först kan tro.

Avhandlingen beställs från Uppsala Universitets bibliotek