-
Senaste inlägg
- Fashion Innovation på Nobelmuseet – Forskarens och modekreatörens gemensamma landskap
- Fashion Stories av Lars Wallin
- Siri Derkert – Revolutionär, Konstnär, Debattör, Skulptör, Feminist, Kubist – och Klädskapare!
- Sublimt! Madame Grès. La couture à l’œuvre i Paris og Alexander McQueen: Savage Beauty i New York
- Modedamerna – om en parafras på Las Meninas (Hovdamerna)
Kategorier
Arkiv
Populära inlägg
- Varför var det sexigt med damunderbyxor i 1500-talets Venedig?
7 comments - Skänk väskan till Röhsska Mona!
6 comments - Svåra kroppar – vart tog de vägen?
6 comments - Mössor, porr och ytlighet
4 comments - Finns det kjolar för män?
2 comments
- Varför var det sexigt med damunderbyxor i 1500-talets Venedig?
Blogroll
Rekommenderas
- Agenturföretagen
- Beckmans designhögskola
- Centrum för konsumtionsvetenskap
- Centrum för modevetenskap
- Design History and Material Culture Research Group
- Habit
- Hallwylska museet
- Högskolan för design och konsthantverk
- Modebutikerna
- Mötesplats Mode & Design
- Nordiska museet
- Röhsska museet
- Stockholm Fashion Week
- Stockholm modecenter
- Svensk Handel/Stil
- Svenska moderådet
- Svenska Tekoindustriföreningen
- Svenska tekoindustriföreningen
- Sveriges textil- och modeföretag,
- Textil- och Modefabriken
- Textilhögskolan
- Textilmuseet
- The Museum at FIT
- Vestoj
- Victoria and Albert Museum
Additional comments powered by BackType




Bokrecension: Fresh lipstick, av Linda Scott
Men vad kommer det sig att mode och skönhet är så laddat inom feminismen?
Linda Scott behandlar i Fresh lipstick den amerikanska kvinnorörelsen och dess relation till mode och skönhet, från starten på 1800-talet och till idag. Genom att placera in de åsikter som drevs inom kvinnorörelsen vad det gäller mode och skönhet i sin samhälleliga kontext visar hon hur dessa hade
sin grund i vad man uppfattade som hot från andra sociala klasser, religiösa och etniska grupper än de brittiska puritaner som utgjorde aristokratin i New England där den amerikanska kvinnorörelsen uppstod. Hon visar hur kvinnor som inte lyckade leva upp till det puritanska idealet än idag är märkligt frånvarande när den amerikanska kvinnorörelsens historia skrivs och hur de här idealen fortfarande präglar inställningen till mode ibland många feminister. Bokens styrka är synliggörandet av konflikter och problematiseringen av de enkla bilder som alltför ofta ges i historieskrivningen om kvinnorörelsen. Den har också ett bra resonemang om hur bilder har använts och teoretiserats inom den feministiska diskursen om skönhet. Dess svaghet är att den ibland känns alltför tesdrivande och därmed kan upplevas som förenklad. Och, från ett svenskt perspektiv, att den bara handlar om USA, men den europeiska och amerikanska feminismen har förstås många likheter och kontaktytor, i synnerhet under 1900-talet, som merparten av boken handlar om.
Boken har också en egen hemsida där man kan läsa ett kapitel som fick strykas av utrymmesskäl, titta på bilder mm, vilket är ett mycket trevligt initiativ.