1400-talet har inte varit så hett på mycket länge

Ja, det var vad det stod på framsidan till gratistidningen Stockholm City i torsdags. Uttalandet var en del av deras rapportering från Stockholm Fashion Week som ägt rum denna vecka. Bakgrunden till detta lite förbluffande uttalande var att det svenska märket Hope låtit sig inspireras av Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet (som utspelas på 1300-talet, inte 1400-talet) och av målningar av Albertus Pictor, (som var verksam på 1400-talet) Nu ser väl inte jag så mycket av vare sig 1300-talet eller 1400-talet i deras kollektion, men i sak har de faktiskt rätt – 1400-talet är hetare än på mycket länge, i alla fall om man talar just om kläder.

På Statens Historiska Museum i Stockholm behandlas, undersöks och dokumenteras just nu nämligen de klädrester som vid gravöppningen 1916 hittades i kung Karl Knutssons grav. Dessa ska sedan ställas ut i den nya utställningen Sveriges historia. Som nästan alltid när det rör sig om arkeologiskt material rör det sig om fragment av klädesplagg snarare än hela plagg. I det här fallet är det framför allt partierna mitt fram på bröstet och delar av en ärm som bevarats. Dessa var del av ett med största sannolikt högmodernt plagg från 1460-talet: en kjortel i exklusiv mönstrad silkessammet, importerade från Italien eller Spanien. Den hade förslutning med ganska stora hyskor och hakar av mässing fram. Dessa satt på insidan så när kjorteln var stängd var öppningen förmodligen mer eller mindre osynlig. Ärmarna, som var snäva vid handleden hade också en förslutning i form av små öljetter eller snörringar av guld som till skillnad mot moderna öljetter inte satt runt ett hål i tyget utan förmodligen vara fastsydda i ena kanten så att en snodd kunde träs igenom den. Även snodden är bevarad och har ännu idag en rödviolett färg. Vilken färg själva kjorteln haft är däremot svårare att säga så den nu antagit den bland arkeologiska textilier så vanliga bruna färgen. Slitage på tyget tyder på att plagget burits av kungen under hans livstid och inte sytts upp speciellt för begravningen, såsom t ex var fallet med Gustav Vasas begravningskläder. Detta innebär ytterligare kunskap om vad de allra mäktigaste i Sverige bar under 1400-talet och visar att de hängde väl med i samtidens internationella mode.

Förutom resterna av en kjortel eller tröja fanns också ett par skor med smal sula och spetsig tå, troligen av getskinn. Även dessa visade spår av slitage och har troligen tillhört Karl Knutsson själv.

Även om bitarna inte ser mycket ut för världen var det en stor upplevelse för mig att få undersöka dem: att på nära håll studera ett 540 år gammalt modeplagg. Men också kicken som det innebär att kunna få fram så mycket information från dessa små bitar. När utställningen öppnar längre fram i vår kan vi förhoppningsvis ge en bild av hur den mäktigaste mannen i Sverige vid denna tid var klädd.