Husqvarna i våra hjärtan

Inga fler symaskiner kommer att tillverkas i Husqvarna! 175 människor förlorar jobbet när den amerikanska ägaren flyttar tillverkningen till Shanghai. En 140-årig industriera går i graven.

Gårdagens besked är chockerande. Och det kommer precis när vi står i porten av en ny tid. En tid då vi bör konsumera mindre, vårda och återanvända det vi har istället. En tid då närproducerat måste prioriteras och produkter märkta ”Made in Sweden” väljas först. Så som det var på 1950-talet, det årtionde då jag växte upp.

Min mamma sydde om de mesta på sin gamla Husqvarna trampmaskin. En tung, mörkgrön i gjutjärn. Den stod i köket, och när vi barn kom hem från skolan satte man sig vid symaskinsbordet med sina Cornflakes, läste Kalle Anka och trampade frenetiskt (när symaskinen inte användes fällde man ner den på något mystiskt vis – drivhjulet frikopplades – och det hela blev ett bord med trampunderrede), det var avkoppling det.

På den här maskinen tillverkade mamma en stor del av mina barnkläder. Mycket syddes om. Hennes utslitna kappa blev min ”nya” (liksom gamla ylletröjor repades upp och stickades om). Sedermera lät hon bygga den till elektrisk. Då försvann bordet och maskinen packades in i en speciell låda som förvarades i garderoben.

Husqvarna automatic 21
Jag har fortfarande kvar den här symaskinen på landet och den används ibland. I stan har jag en lite modernare Husqvarna. En toppenmaskin! När jag köpte den begagnad på 1980-talet betalade jag 800 kronor, de här gröna har alltid haft ett högt andrahandsvärde. För några år sedan köpte jag min tredje Husqvarna, en ny, datastyrd. Den har jag inte lärt mig använda, men döttrarna kan. Just nu befinner den sig i en studentlägenhet i Lund. Kompisarna vallfärdar till dottern för att sy, laga och sy om. Maskinen går varm! Så säg inte att folk slutat sy. Intresset ökar, se bara på radion P1:s nystartade program “Syjuntan”

Kattryggen1872 tillverkade Husqvarna sin första symaskin, Nordstjernan, vars formskönhet, som av en tillfällighet, lovprisas i senaste numret av FORM. En historia som börjat så vackert får inte vara slut än! Vad sjutton ska vi göra i det här landet framöver? Bygga ishotell till turisterna?

Det finns faktiskt folk som helt avstår från modern teknik. För fem år sedan gjorde jag en intervju med den fantastiske textilkonstnären Kaffe Fassett. Han hade tagit fram ett antal broderimönster till en av Huskvarnas mer avancerade symaskiner, nu skulle jag beskriva det hela i en bok och besökte honom i hans ateljé och bostad i London. Jag arbetade på uppdrag av Natur och Kultur, som i sin tur jobbade ihop med Huskvarna. ”Maskinbroderi med Kaffe Fassett” heter boken och visst är det Fassett som målat underlagen till broderierna (vad gör man inte för att tjäna pengar). Men inte mer. Sen tog teknikerna vid. På min fråga om han använder dator i sitt arbete svarade han:

-Nej jag gör ingenting mekaniskt. Jag har ingen mobiltelefon, jag kör inte bil och jag skriver inte på dator eller skrivmaskin. Jag har inte tid att lära mig de där sakerna …

Undrar om han har ändrat sig idag?

Dela:
  • Facebook
  • Bloggy
  • del.icio.us
  • Maila artikeln!
  • Google
  • LinkedIn
  • Pusha
  • TwitThis
  • Skriv ut artikeln!
This entry was posted in Konsumtion, Nyheter, Produktion. Bookmark the permalink. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.

1 Tweet

5 Comments

  1. Posted January 15, 2010 at 12:49 pm | Permalink

    Jag har en 2000 från -74, jag älskar den, även om jag egentligen hade velat ha en av sextiotalsmaskinerna som i princip bara har metalldelar. Det här är verkligen sorgligt.

  2. Walter
    Posted January 15, 2010 at 2:47 pm | Permalink

    Ett trevligt barndomsminne som jag har från min uppväxt är när min mormor sydde med sin gamla Husqvarna 21. Nu står den i en garderob men fungera alldeles utmärkt att sy på även idag, även fast den börjar få några år på nacken. Dock tycker jag inte det är speciellt konstigt att tillverkningen flyttar utomlands, det som snarare är uppseendeväckande är att det har dröjt ända in på 10-talet innan tillverkningen flyttar från Sverige.

  3. Anna-Stina Lindén
    Posted January 19, 2010 at 11:05 am | Permalink

    Javisst, jag tror vi är många som gillar just tyngden och stabiliteten i de här gamla maskinerna – vi skulle kunna bilda en fanclub!
    Nej, att tillverkningen flyttar utomlands är inte konstigt när vi lever i ett system där vinst enbart räknas i pengar. Men likväl, som med SAAB, tragiskt. Förhoppningsvis kommer man att se på de här sakera annorlunda i framtiden. Teknisk kunskap är kapital och det är människor också.
    Vad ska vi jobba med i Sverige framöver? Kan “alla” hålla på med turism? Är utflyttning av tillvekningsindustri bara en naturlig utveckling och något vi ska acceptera rakt av ? Det är frågor som oroar mig.

  4. Marie
    Posted August 18, 2011 at 7:58 pm | Permalink

    Jeg vil gerne være med i en fanklub! elsker min husquarna från min mor som købte i 1956 (København) for 1285 danske kroner – en formue dengang . Den virker fantastisk på nær at fodpedalen nu er gået i så rigtig meget i stykker at jeg ikke kan reparere den mere. Alt andet er i topform. Husquarna er bare godt

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*

HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Additional comments powered by BackType