Sedan starten av Modearkivet har bloggen fyllts med spännande inlägg om alltifrån damunderbyxor i 1500-talets Venedig, Scanias klädkollektion Truck Gear till intervjuer med spännande personligheter inom modebranschen. Nu när sommaren är här tar skribenterna på Modearkivet en paus för att återkomma under augusti månad med nya intressanta inlägg kring mode i alla dess former.
Har du ett spännande ämne som du vill skriva om? Kontakta oss gärna via red@modearkivet.se så berättar vi mer om hur du kan bidra.
På återseende och glad sommar!
I ”The Third Wave” lyfter Toffler fram en rad olika exempel på vart utvecklingen är på väg och illustrerar hur konsumenter i allt större grad blir integrerade i produktionen av varor och tjänster, och därmed blir prosumenter. Allt från sjukvårdsektorn, finansbranschen till resebranschen har och håller fortfarande idag på att förändras och anpassas efter den nya utvecklingen. Istället för att som förr gå till doktorn för att mäta blodtryck eller genomföra ett graviditetstest, utför allt fler konsumenter dessa tjänster på egen hand i hemmen. Istället för att träffa en banktjänsteman för att genomföra transaktioner eller betalningar genomför konsumenter själva dessa tjänster via sina internetbanker. Istället för att gå till ett charterbolag för att köpa en utlandsresa, använder många konsumenter internettjänster som erbjuder dem möjligheten att själv engagera sig i produktionen av en resa, allt från hotell till restaurangbokningar. Kort och gott håller allt fler konsumenter på att utvecklas till prosumenter.
Antagligen har modekonsumenters möjlighet att själva bestämma över utformningen av sina plagg aldrig varit så stor. Via nätet finns det massvis med internetbutiker vars affärsidé är att erbjuda konsumenter möjligheten att designa plagg; exempelvis skjortor, kostymer och t-shirts. Dessutom erbjuder flera av nätbutikerna sina konsumenter att få plaggen uppsydda efter deras egna mått.
Nyligen 
Hittills har hon hunnit med att lansera två kollektioner. I hennes senaste kollektion har hon valt att experimentera med nya material som hon tidigare inte har använt såsom läder och handstickad merinoull.
Hon beskriver New York som en spännande plats både att bo och verka i, då kreativitet är något som genomsyrar staden. Twitt beskriver att kreativitet är det som är det huvudsakliga skälet till varför New York är en av modets världshuvudstäder. Det som saknas i New York är några professioner där de världsledande finns på andra platser i världen. 
Twitt utforskar fortfarande möjligheterna att använda Internet och sociala medier för att marknadsföra och sälja sina kreationer. För tillfället håller hon på att utveckla en satsning för att öka internetförsäljningen via hennes webbsida. Hon har dock fått erfara vilken påverkan nätet kan ha för hennes affärsverksamhet i samband med att stadsguiden Daily Candy gjorde en intervju med Twitt.
“Acne, Nudie, Cheap Monday, J. Lindeberg. Swedish clothing is super hot right now. It’s a total Model Off Duty look. The lines are so clean and it is true to it’s aesthetic. I have a love affair with Acne. The way they merge fashion with art in a way that is very unpretentious.”
Kunstindustrimuseet i København byder velkommen til en stor særudstilling om Danmarks svar på Mary Quant: Margit Brandt (f. 1945) og hendes modedesign i perioden 1965-1980. Udstillingen 
Flere ting i udstillingen er interessante at bide mærke i. For eksempel, at modevirksomheden Margit Brandt tidligt så fremtiden rent forretningsmæssigt ligge inden for sammenkoblingen af modedesign, PR og branding. Produktionen af tøj i Danmark havde trange kår i 1960’erne i takt med øget konkurrence fra udlandet. Modedesign blev anset som svaret på beklædningsindustriens overlevelse og Margit Brandt den foretrukne at indgå aftaler med. Royalty-kontrakter på Margit Brandt’s modedesign var af den grund kernen i modevirksomhedens forretningsmodel. Disse sikrede den en fast indtjening og gjorde at de undgik at ligge inde med et lager af gårdagens modetøj. Men samtidig udfordrede det kollektionernes sammenhængskraft. Hvad der afgjorde kollektionernes indhold var groft sagt, hvilke samarbejdsrelationer der forudgående var etableret. 
Gennem de 15 år udstillingen skildrer, viste Margit Brandt sine evner som modedesigner og modevirksomheden Margit Brandt den nye retning for dansk beklædningsindustri med satsning på modedesign, salg og markedsføring, der overtid skulle få den konsekvens i samklang med en øget globalisering at transformere industrien til modeindustri. 
Mode väcker motstridiga känslor. Det är något vi antingen är för eller emot. De som gillar det menar att de sätt vi klär våra kroppar på är del av vår identitet och hur vi presenterar oss för andra. De som ogillar det ser det som ytligt, innehållslöst och som ett sätt att premiera utseende framför innehåll. 
Fashion: The Key Concepts är en introduktion till modets komplexa värld. Den vänder sig främst till studenter men kan läsas av många fler. Den är rikt illustrerad och innehåller en mängd intressanta exempel, om färgen svart, om kroppsideal, om revolutionärt mode och om kosmetika. Kapitlen handlar om politik, om mode som kulturindustri, konst, modecykler och om populärkultur. Fallstudierna spänner mellan Coco Chanel, hijab, Benetton, underkläder, second hand, meterosexuella män och mycket, mycket mer.
Under de senaste åren har modebranschen präglats av flera stora förändringar i termer av hur marknadsföring planeras, genomförs och utvärderas. En av de största förändringarna är att konsumenter tack vare digitaliseringen och Internet har fått ökad makt och börjat göra sina röster hörda, först och främst genom bloggar. Modejournalistiken produceras numera inte bara på de välrespekterade modemagasinens kontor, utan fler och fler konsumenter tar saken i egna händer. 
I mer sentida feminism har andra perspektiv som uppmärksammar skillnader och motsättningar blivit mer vanliga. Enkla motpoler mellan manligt och kvinnligt har också ifrågasatts samt att blickar enbart skulle konstrueras utifrån maktrelationer om kön. Blickar konstrueras också genom klass, ras eller exotiska roller. Under 1980-talet och framåt blev det också mer vanligt att män dök upp i de roller som kvinnor synts i tidigare, med Calvin Kleins manliga underklädesreklam i täten.
I Göteborg gjordes 2006 ett försök att skapa en manlig pinupp-kalender som vände på den manliga blicken och kastade om förhållandet mellan att ”tittas på” och att ”titta”. Kalendern ”Hunks of Hisingen” visade lättklädda män i olika miljöer i ett bildprojekt som både syftade till att kritisera reklamens förenklade framställningar av mänsklig skönhet och ge kvinnor en chans att kunna njuta av mäns vackra kroppar på samma sätt som män kunnat njuta visuellt av kvinnors kroppar, en idé som funnits tidigare hos bland andra Germaine Greer. I CFK-rapporten ”Den kvinnliga blicken möter ”Undressman”: manlig erotik i en svensk feministisk kalender diskuteras kalenderprojektet och hur manliga pinuppor kan förstås teoretiskt samt om det alls är möjligt att vända på blickar.
Inspiration från Venedig och klädtillverkning i trä
En utav dagarna i Venedig var jag på väg till Peggy Guggenheim museet i stadsdelen Dorsoduro. Av en slump gick jag förbi en liten studio som snabbt fångade mitt intresse. Studion, som sedan 1985 drivs av träkonstnären Loris Marazzi, är fylld med kläder. Det som däremot skiljer just de här kläderna, från de som går att hitta i alla de andra fantastiska modebutikerna i Venedig, är att de är tillverkade i trä. Den lilla studion är fylld med allt från skjortor, väskor, skor till paraplyn. I entrén till studion möts besökaren av en svag doft av trä som gör skapelserna än mer fascinerande.
Under mitt besök fick jag möjlighet att byta några korta ord med Loris Marazzi. Till skillnad från mig själv, som hade all tid i världen, hade Marazzi dessvärre fullt upp. Men även fast mötet var kort så fick jag en bild utav hur hans kundkrets inte bara består av människor bosatta i trakten, utan av människor från världens alla hörn.
I vår samtid, där hållbarhet allt mer diskuteras inom bland annat modebranschen, är det spännande att läsa om hur tekniska framsteg har påverkar hur klädproduktion har utvecklas, särskilt i termer av materialval. Modeföretag världen över har under senare tid allt mer börjat experimentera med olika material, och allt fler erbjuder sina kunder ekologiska alternativ såsom ekologisk bomull och ull.
Även fast jag inte fick möjligheten att fråga träkonstnären Marazzi hur han resonerade kring materialval inom textilproduktion, misstänker jag att han även fortsättningsvis kommer att föredra att skapa sina konstverk med hjälp av hela trästycken, och inte med hjälp av trämassa. Så för den som har vägarna förbi Venedig, är hans studio en spännande plats att besöka.